Vackert och tänkvärt

Satt på jobbet häromdagen och läste en gammal veckotidning, på fria ord hittade jag dessa rader, känslig som jag är så började jag nästan gråta, jag vart iallafall rörd. och därför tänkte jag dela med mig av dessa vackra rader.

Hur kan vi vänta i dagar på en sällsynt fågel,
men vända bort blicken när vi möter en udda människa?

Hur kan vi värdera ett feltryckt frimärke till flera miljoner,
men en kantstött människa till ingenting?

Varför behandlar vi ömtåliga glas med silkesvantar,
men låter sköra människor hamna på gatan?