Jag har tidigare skrivit att jag inte va rädd för att få ett till "sjukt" barn, det kanske va min gammla blogg jag skrev det i men jag va nog inte riktigt ärlig. På lördag går jag in i vecka 19, jag har ännu inte varit på något ultraljud och jag är livrädd för att något skulle vara fel. Jag drar mig för det, det är fel men det man inte vet har man inte ont av säger dom ju.
Jag har börjat oroa mig väldigt mycket.Jag oroar mig för allt just nu, för att jag skulle vara skengravid, för att barnet skulle vara dött eller sjukt.jag är livrädd för att det skulle visa sig att det är något fel.
Det fins alltid dom som har det värre, och min dotter föddes bara med en tumör och hon lever men rädslan man hade då vill jag inte uppleva igen.Förtvivlan och maktlöshet.När jag såg min dotter efter operationen kopplad till respirator så dog en bit av mig, det va det värsta dygnet i mitt liv. jag hoppas att jag aldrig behöver uppleva det igen. men jag vart en erfarenhet rikare.
Tack. Va e de för tumör din söta dotter föddes med? Underbart o va gravid o vänta en till när magen börjar synas o sparkarna börjar komma. www.emmgus.blogg.se
SvaraRaderaGumman då :( Jag vet hur du känner dig, just när det gäller oroandet för barnets liv i af . Det andra om lilla Mellis kan jag bara tänka mig hur det kan vara. Men du får se till att ringa och få en tid nu, det är ju din enda garanti på att kunna veta om allt e bra eller ej. Kramiiiz
SvaraRadera