Sässongs avslutning.

I går va det sässongsavslutning på jobbet, kvällen va någorlunda lyckad, dom tyckte om maten och det va ingen osämja. Men jag vart lite smått orolig när min chef bad mig svetta rotfrukter, hur fan gör man det? osäker som jag är så vill jag ju inte göra fel, men det fick jag lära mig. Det va ju inte speciellt komplicerat och jag kunde ju nästan räkna ut innan hur man gjorde men när man lagar mat till så många så vill man inte misslyckas.
Skäms på mig, jag arbetar i en restaurang men vågar knappt laga mat.
Men det känns ändå lite sorgligt för nu känns det att sommaren på Askevik lider mot sitt slut.

Bara vara.

Efter dagens traumatiska upplevelser har jag bestämt mig för att skämma bort mig själv med lite kräftor, och efter det ett varmt bad.

Jag och gubben ska bara vara och rå om varandra, att se honom så tyst som han varit i dag va jobbigt, han va rädd och det är inte ett dugg konstigt, det va ju jag med. Men att se någon som är mig så kär må dåligt gjorde riktigt ont.Men tänk va kärleken förstärks när sådana här händelser inträffar, då märks det verkligen att man är två.Och det är en underbar känsla att känna att man ej är ensam.

Vilken dag.....

Den värsta på länge och jag hade nästan förträngt känslan av total rädsla. Gick upp tidigt i morse för att åka på mitt andra ultraljud, första ultraljudet i tisdags så tyckte inte sköterskan att hon fick se hjärtat och dess kamrar tillräckligt bra så hon ville att vi skulle komma tillbaka.

I dag va vi där igen, men inte heller den här sköterskan fick det att stämma och det kallades in en överläkare.Dom tyckte att den vänstra kammaren såg mindre och grundare ut än den högra + att skiljeväggen mellan dessa va sne så vi skickades omedelbart till Göteborg/östra till specialist mödravården för att träffa en specialläkare.Oron jag kände på vägen ner till Göteborg va den värsta på länge, till en början så snurrade det i huvudet och jag kunde inte stoppa tårarna, tillslut kände jag mig helt tom på känslor.

Specialistläkaren på Östra tittade länge och väl i total tystnad, han lyssnade och halvtimmen medan han höl på va helt outhärlig tills han tillslut va färdig och kunde meddela oss att allt såg bra ut, han kunde inte hitta några avikelser.Tack gode gud för det. Dagen fick ett lyckligt slut men fy fan va rädda vi va.


 

Följ min blogg med bloglovin

god morgon.

Sitter här i lugn och ro och dricker morgonkaffet och kikar runt på nätet.Det blir mest facebook och titta när en efter en börjar vakna.det märks verkligen hur stort facebook har blivit med tanke på att det verkar vara det första folk kollar på morgonen,jag gav åtminstonde lillan frukost, va ute med hunden och satte på kaffe innan jag satt mig ner.
Hoppas den här dagen går fort, jag längtar så efter i morgon när jag ska få se min knodd på skärmen igen. Efter ultraljudet blir det MVC och sen

Det där med bloggdesign

Nu har jag fixat min bloggdesign igen men satan vad svårt det ska vara att hitta något roligt/ annorlunda till bloggen.Bloggar man på blogg.se finns det ju en uppsjö av guider med saker man kan göra med bloggen men inte på blogspot? eller är det jag som letar tokigt. En lösning på problemet är ju att fixa det själv genom att trixa och dona men kodmallen är ju 1km lång och då är det inte lätt att hitta rätt. tycker bloggen ser stel ut lätt och därför vill jag fixa yterligare, mycket kan jag fixa i artisteer men det är ju i stort sett bara grunderna, layouten, färgerna och texten.....
Någon vänlig själ som läser detta får jätte gärna tipsa mig om liknande sidor som tex designadinblogg.se men som vänder sig till blogspot användare.

god morgon

I går va vi som sagt på ultraljud, Vilken skillnad det va, på dessa bilder gick det se vad som va vad till skillnad från när jag väntade lillan.Sköterskan va väldigt bra och trevlig och förklarade allt på ett bra sätt.
Vi fick se bäbisen stå på huvudet och nästan göra en kullerbytta, gäspa och vinka och "klia" sig i nacken, hon såg inte några som helst avikelser så allt såg bra ut.Känns som en lättnad nu när man fått se knytet.Jag fick reda på att jag hade moderkakan i bakvägg, och därmed lätt att känna av barnets puffar, vilken tur för jag va nästan rädd för att jag förväxlat barnet med gaser, men det är lill*n jag känner och det börjar kännas riktigt tydligt, ett livligt litet pyre som tur e.
Men vi ska tillbaka på fredag för yterligare ett ultraljud, hon kunde inte få in en bra fyrkammarbild på hjärtat, bäbisen ville inte riktigt som hon ville.Så vi ska tillbaka för ett nytt försök.Men det är jag inte ledsen för, jag är bara glad om jag får titta på min bäbis en gång till.